Avsnitt 7: Börja följa webbflöden
Ladda ner (64,1 MB)Prenumerera på podden via Apple Podcasts, Spotify eller mata in RSS:en i din podcast-app.
Tänk om du hade ett sätt att följa människor, nyheter och annat innehåll på som inte var via de algoritmstyrda sociala medie-flödena. Ett sätt där du är i kontroll. Där du inte missar något och alltid ser innehållet kronologiskt. Det vore drömmen! Och den drömmen är faktiskt redan sann.
Nu grottar vi ner oss i hur du kan prenumerera på vilket innehåll som helst (nåja, typ) via webbflöden. Det vänds också upp och ned på hela podden då vi berättar vad vi haft för oss på internet sen sist i slutet av avsnittet. 🤯
Skaffa en webbflödesapp
Att komma igång med webbflöden är lätt! Du behöver bara en app och det finns en uppsjö att välja mellan. Sanna valde Reeder, som finns för iOS och macOS, medan Sven kör på NetNewsWire som är ett "äppligt" öppen källkods-alternativ.
Feedbin, Feedly och Inoreader är tre andra alternativ som funkar fint på Windows, Android och webben. Feeder är ett fjärde som riktar sig mer till företag men är kul att nämna då det utvecklas i Sverige. 🇸🇪
Börja prenumerera
Vad ska du prenumerera på? Sånt som gör dig glad! Eller det som bara är sjukt intressant. Här kommer några förslag.
- Sven prenumererar på sin favoritförfattares blogg.
- Sanna följer Svens blogg, mest för att hon känner sig tvungen.
- Du borde följa Läslöss! Vår blogg om böcker och läsande.
- Vi känner igen oss och fnissar åt serien Sarah's Scribbles.
- Rymdnördar ska förstås ha NASAs Astronomy Picture of the Day i sin webbflödesläsare.
- Varför inte få en utmärkt artikel från Wikipedia om dagen levererad?
- Eller följ dina favorityoutubers på ett bekvämt sätt. Sven gillar Simone Giertz uppfinningar och kreationer.
Sen kan du prenumerera på Redditforum, jobbannonser, nyheter, vad som händer i din hemkommun, vädret, ja… vad du än kommer på så finns det förmodligen ett webbflöde att hitta.
Vad vi gjort på internet sen sist
Vi rundar av podden med lite gött snack om vad vi gjort på internet sen sist. Eller inte gjort, i Sannas fall. Sven har spelat synt och läst novellen In the Stacks (Maisie's Tune). Sanna loggar filmer hon sett med Letterboxd.
Sist, men inte minst, ett stort tack till den mystiske Frönäs för musiken.
Transkript
️🤖 Sven har teamat upp med en AI (neuronnätet Whisper) och hackat ihop en lösning för automatisk transkribering av våra avsnitt. Det är inte perfekt men nu kan du alltså läsa vår podd. Häftigt, va?
⚠️ Har du hittat ett tokigt fel? Berätta gärna med ett mejl till [email protected].
Hej Sven!
Hej Sanna!
Idag ska vi faktiskt åka tillbaka till framtiden.
Kan du ge mig ett litet honk?
Honk honk!
Tänk om vi hade ett sätt att följa människor, nyheter och annat innehåll på som inte var via den här videon.
Ja, det hade vi.
Det är en väldigt bra fråga.
Ja, det är en väldigt bra fråga.
Ett sätt att följa människor, nyheter och annat innehåll på som inte var via de algoritmstyrda sociala medieflödena.
Ett sätt där vi är i kontroll.
Där vi inte missar någonting och alltid ser innehållet kronologiskt.
Det vore ju drömmen.
Och den drömmen är ju faktiskt redan sann, eller hur?
Ja.
Tekniken skapades ju faktiskt för en herrans massa år sedan före sociala medier och finns än idag.
I det här avsnittet ska vi grotta ner oss i något så smart som heter webbflöden.
Det är faktiskt en grej som du som lyssnar redan använder.
Det vet jag till 100%, fast du kanske inte tänker på det.
Men webbflöden är ju någonting som du också garanterat kan använda ännu mer än du redan gör, bara du vet om vilka verktyg du behöver och hur du gör.
Jag heter Sanna.
Och jag heter Sven.
Och det här är podden Hej resten av internet.
Hej hej!
På internet kan man ju faktiskt spara webbsidor som man gillar genom att man lägger till dem som ett bokmärke i webbläsaren.
Gör du det?
Det kan nog finnas något gammalt bokmärke som skramlar där i webbläsaren.
Men nej, jag använder det liksom inte redan.
Inte nu, men det kanske ligger i någonting.
Det vore kul att se om man har något i sina bokmärken.
Jag tror inte just.
Och sen då, när man har de här bokmärkena så måste man ju besöka sidan manuellt för att kolla om det har hänt någonting.
Det kan ju bli lite jobbigt kanske om man har ett gäng med bokmärken.
Vilket du har i alla fall.
Så det är ett ganska trubbigt verktyg, men tur att det finns någonting som är lite smartare som heter webbflöden.
Sven, kan du upplysa oss?
Vad är webbflöden?
Hur funkar det?
Och varför ska den som lyssnar ha webbflöden?
Jo, men jag kan väl försöka.
Vi kan väl hjälpas åt.
Det hade varit kul om du sa nej.
Då var det slut där.
Världens kortaste avsnitt.
Nej, men webbflöden då.
Det är ju kort och gott en teknik som låter dig prenumerera på saker, på innehåll som finns på webben.
Kort och gott.
Det är ju den korta historien.
Och som du hintade om lite där i introt, så du som lyssnar använder faktiskt redan webbflöden med allra största sannolikhet.
Det är bara att du kanske inte tänker på att göra.
Och det är för att poddar, podcasts, de levereras med den här tekniken, webbflöden.
Så när du öppnar din podcastapp och du hittar en ny favoritpodd som du väljer att prenumerera på, då är det tack vare webbflöden som den faktiskt dyker upp då med nya avsnitt i din app, din poddapp som du använder.
Precis.
Och där behöver man ju inte tänka på att ja, men jag pysslar med webbflöden här, utan det är ju så inarbetat i hur podcastingappar funkar.
Precis.
Och du behöver inte gå in och titta, har det kommit ett nytt avsnitt av Hej Rösten av Internet?
För det dyker ju bara upp i din app när det är redo så att säga.
Precis.
Så fort vi publicerar så kommer det in i det här webbflödet.
Och webbflöden är mycket, mycket bredare än podkast.
Det kostar ett jättestort användningsområde för webbflöden, men det finns ju så mycket mer.
Det är jättevanligt till exempel på bloggar.
Du kan följa bloggar med webbflöden, du kan följa klassiska nyhetssajter via webbflöden.
Typ SVT eller Expressen eller Aftonbladet eller Dagens Nyheter.
Eller New York Times om man är lite världsvan.
Och skulle jag vilja säga att nästan alla lite större webbplatser har webbflöden på ett eller annat sätt, i någon form.
Men det är ju lite dåligt för att man måste ha en app för att kunna följa de här webbflödena.
Precis.
När vi pratade lite innan så sa du det här med att till exempel YouTube har webbflöden.
Ja, precis.
Du kan följa YouTube-kanaler helt enkelt via webbflöden.
Om man inte gillar att vara inne på YouTube.
Precis.
Jag har faktiskt satt innan och funderat där och skrivit ner lite.
YouTube är ett jättebra exempel.
Många komikserier som jag läser finns ju på webben och går att följa via webbflöden så du kan få dem direkt i din app.
NASA har en grej att de publicerar Dagens Rymdbild.
Det är ju mycket nu med det nya webbteleskopet.
Det kommer mycket, mycket häftiga bilder från rymden långt bortifrån.
Långt bortifrån.
Men det är bara en bild om dagen då.
Ja,de publicerar massa bilder men det finns ett flöde som är en utvald bild varje dag.
Och sen så, ja,du kan prenumerera på jobbannonser.
Du kan gå in på din kommuns webbplats och de har garanterat RSS-flöden där så man kan hålla sig uppdaterad vad som händer i min kommun.
Reddit-trådar.
En grej som man kanske inte vet finns, men Google har ju faktiskt en funktion som heter Google Alerts där man kan prenumerera på sökningar.
Så vilken Google-sökning du än kan komma på, man kanske till exempel googlar sitt eget namn, den kan du prenumerera på.
Jag vill veta, är det någon som har skrivit någonting om samma lund?
Precis, eller om hundar eller Coca-Cola.
Om det alltså kommer något nytt innehåll som Google börjar indexera, då kan man få en ping.
Precis, egentligen så fort Google har hittat och indexerat en ny blogginlägg eller en ny webbsida eller vad det kan vara, då får du en ping om det som du har valt att prenumerera på.
Och det kan du få via mail, men du kan också få det via webbflöden i din app.
Det är faktiskt ganska coolt.
Om man inte har spanat in det så tycker jag man ska titta upp Google Alerts, för det kan vara riktigt användbart.
Ja, men det är väldigt kul om man jobbar med saker och vill hålla koll på om det dyker upp nyheter om det man jobbar med.
Precis, och jag har ju sökningar på mitt egna namn, så om det är någon som nämner mig så får jag reda på det.
Och faktiskt också på mina e-postadresser.
Och det är av den anledningen att om jag skulle vara med i någon typ av läcka, att någon har hackat en webbplats och min e-postadress, eller några av mina e-postadresser, blir lite mer känd så att säga, så att Google börjar hitta och indexera den, då vill jag gärna veta om det så att jag kan agera på det i så fall.
Så jag har några sådana sökningar som jag får.
Notiser om helt enkelt.
Som man kan kort sammanfatta, prenumerera på innehåll, och som du som lyssnar fattar så är det typ all möjlig innehåll som finns där ute, som finns i webbflöden.
Precis.
Sen är det ju så att...
Och vi har sagt att man använder en app, ska man försöka visualisera det lite grann, det är ju svårt liksom, för man är ju van vid att surfa via en webbläsare, och den här webbflödesappen, den ser ju lite annorlunda ut.
Ja, det måste jag tänka här, det måste man ibland.
Jag skulle säga att en sån typ av app påminner till viss del om att ha en e-postapp.
Ja, det är nog en väldigt bra liknelse egentligen.
Det påminner mycket om din e-postapp, men istället för att du får mail så får du innehåll från webbplatser.
Och det kan vara blogginlägg, nyheter, nya Youtube-filmer och så vidare.
Men de kommer ungefär som i en inkorg.
Och det finns lite olika lägen ofta när man apparna.
Du kan ha en vy där du ser en enda stor inkorg, så du har ett enda långt flöde med innehåll från massa olika källor.
Lite som på sociala medier nästan, ett långt flöde.
Men du kan också gå in och titta på en specifik källa.
Nu vill jag bara se uppdateringar från den här bloggen.
Och för att koppla tillbaka till vad vi pratade om i introt, är det att du själv styr, för du sa ju det här med sociala medierflödet, att det liknar det.
Och det är ju ett flöde på så sätt.
Du har ju själv valt att prenumerera, och det finns ingen algoritm här som bestämmer att jag visar de här två nyheterna, för de tror jag att Sanna skulle gilla från den här sajten som hon prenumererar på.
Du får rubb och stubb.
Så det är ju skillnaden.
Och ska man göra en liknelse till det, vi tänker att jag prenumererar på en nyhetssajtsflöde, vi säger dagens nyheter.
Går jag in på webbplatsen, dn.se,
och tittar på den, då ser jag alla nyheter så som de har valt att presentera det.
Jag ser menyer, om jag inte har annonsblockerade så ser jag mängder av annonser, och så vidare och så vidare.
Det är på ett sätt en, liknas det med en fysisk tidning, som är upplagd och layoutad på ett visst sätt.
Verkligen, och det finns en sidfot, det brukar det göra, men om du väljer att prenumerera på DNs nyhetsflöde, då får du ju egentligen bara de rena artiklarna.
Du ser ju inte menyn, du ser inte sidfoten, du ser ofta inte annonser, åtminstone inte alls lika mycket, utan du ser bara de rena artiklarna, och sen kan du antingen läsa dem direkt i din flödesapp, eller så kan du välja att följa länken till artikeln och läsa den på hemsidan.
Precis, om man tycker det är en jättetrevlig upplevelse att vara på den här webbplatsen och läsa där, för att webbplatsen har ett snyggt utseende, bra typografi och allting, då kan man ju hoppa dit lätt därifrån.
Men många gånger är det ju tvärtom, att du kanske får en bättre läsupplevelse i flödesappen, för där har du som användare faktiskt full kontroll över hur innehållet ska presenteras.
Så du kan välja att byta typsnitt, storlek på texten, bakgrundsfärg och alla de här grejerna.
Så ofta blir det ju i en sån här webbflödesapp en mycket renare upplevelse av innehåll på nätet.
Så kan man väl sammanfatta det.
Absolut, och kanske en sån här liten öppenhemlighet, att ofta så slipper du ganska mycket reklam och skit som man får annars.
Så man försöker mota bort med innehållsblockerare på olika sätt, men man lyckas ju aldrig helt.
Men här tycker jag det funkar väldigt, väldigt bra.
Så en renare upplevelse.
Det man kan säga också som är en bra grej med webbflöden gentemot nyhetsbrev, för det är också ett sätt att följa personer på.
Om en person har ett nyhetsbrev, då får man brevet i sin inkorg.
Grejen med webbflöden är ju att är man en sån person som kanske inte tycker det är jättekul att dela med sig av sin e-post, härsan och tvärsan, man vill liksom ha den lite för sig själv, då är det här ett bra sätt, för här behöver du inte dela med dig av någonting, utan du tar ju bara från sajterna.
Precis.
Kan man ju säga.
Precis.
Så det är en positiv sak.
Många har ju kanske också sitt nyhetsbrev som ett webbflöde också.
Absolut.
Så vill man inte få i sin e-post så kan man...
Vi har ju pratat till exempel om det här substack som har blivit populärt nu.
Det är ju en nyhetsbrevstjänst som många använder.
Har man sitt nyhetsbrev där, då får man automatiskt ett webbflöde också.
Precis.
Som man hör här så är det ju ganska mycket positivt med just webbflöden.
Det låter ju verkligen som drömmen på många sätt och vis.
Frågan är ju, den här tekniken har ju funnits länge, tror det är 20 plus år ungefär.
Det är nog 20 år säkert.
Varför har inte webbflöden slagit större hos gemene man än vad det kanske har gjort?
Ja, det kan man undra.
För oss som använder webbflöden mycket så finns det ju en klassisk sånt här citat, eller man brukar skoja om det, att i år är det året då webbflöden dör.
Och det har man sagt från dess att det uppfanns mer eller mindre.
Det är det sista året som någon får för sig att använda webbflöden.
Ja, för det är kul för börjar man söka på webbfeeds eller så på Google, då kommer det ofta upp nyhetsartiklar eller sajter väldigt högt upp som ställer just frågan Is webbfeeds dead?
Så det är ju ett tecken.
Skriver så många människor om det så borde det ju vara dött, men det är ju inte det.
Nej, verkligen inte.
Och jag skulle säga att på senare tid nu har det börjat bubbla lite grann igen kring webbflöden.
Folk är trötta på sociala medier och så vidare, det är mycket det vi pratar om i den här podden.
Och då letar man efter alternativ och webbflöden är ett sånt alternativ som kanske kan vara lite kul att spana in om man inte har gjort det innan.
Men varför det inte är större än vad det är då?
För det är ju inte stort, det är ju en lite nischad grej ändå.
Det finns nog flera förklaringar till det, men en sak är att det har varit mycket handlar ju om pengar.
Och det är lite svårt att tjäna pengar på RSS-flöden.
De som har använt den stora mediehusen och så vidare, alltså typ nyhetssajter och sånt, de har inte hittat en modell riktigt att tjäna pengar på dem, för det är svårt att spåra folk.
Man är ju ganska anonym via webbflöden, de vet inte vem det är som läser.
Det är svårt att mäta hur många som läser.
Nej, de kan inte styra annonser utifrån vem du är och så vidare.
Så även om webbflöden finns på alla de här ställena som vi har rabblat upp redan, så är det ingenting som egentligen marknadsförs eller pushas någonting, för de vill att du ska använda deras egna app istället.
Eller vara inne på deras webbsida.
Så du ser alla annonser så de kan tjäna pengar på dig.
Man kan ju nästan alltid tänka så här, vilken sida du än går in på.
Oftast finns ett webbflöde där, men du ser det inte.
Det pratas inte om det så mycket.
Men börjar man använda det här, laddar man hem och skaffar sig en app, vi kommer att prata mer om det sen, då kommer appen hjälpa dig att hitta de här flödena.
Då blir de synliga på det viset.
Så det är en förklaring.
Ingen lönsamhet.
Förutom de som skapar webbslödesapparna som kan tjäna lite pengar på att skapa en app och sälja den.
Precis.
En annan grej tror jag också är att de har misslyckats med sin branding lite grann.
Att marknadsföra det här dom säger.
Det är ju en teknik från början som har skapats av ett gäng nördar.
Och som det många gånger kan bli när det är ett gäng nördar som bygger något.
Ingenjörer.
Så kan det ibland misslyckas lite med hur ska vi förklara det här för folk?
Och vad ska vi kalla det?
Så många gånger har det ju marknadsförts eller hetat så som de bakomliggande teknikerna kallas.
Och det finns flera.
Och det finns flera stycken som samlas under det här begreppet webbslöden.
RSS kanske någon har hört innan som lyssnar.
JSON-feed är en annan.
Athom är en tredje.
Och de här har man anmatt mycket.
När bloggan var stort för ett antal år sedan så var det många som skrev så här.
Följ min blogg via RSS till exempel.
Men ingen fattar vad är RSS?
Vad är det för kortning för?
Och det är ingen som vet.
Jag tror det finns två olika definitioner på det.
För det har funnits två olika versioner av det här.
Precis.
Och RSS det säger ju ingenting.
Webbslöden kanske inte säger jättemycket heller.
Men man kan ha någon vag idé om att ett webbflöde är vad det kanske är.
Jo, men det är ändå något som sociala medier har valt att använda som term i sina universum.
Precis.
Så flöde utav webb.
Och det kan vara vad som helst.
Text, video och så vidare.
Men det har ju inte blivit så poppis för att man inte har lyckats göra det enkelt.
För vanliga människor att förstå det och att använda det.
Fast det kanske inte är så svårt att använda.
Sen är det egentligen ganska enkelt.
Följ en webbplats på samma sätt som du kan följa en person på Facebook, Instagram eller Twitter.
Så kan du följa en webbplats egentligen.
Så grundideen är jätteenkel.
Men sen är det ändå lite tekniskt och lite svårt att komma igång.
Du måste ladda hem en app och sen ska du börja hitta de här webbflödena.
Det är några steg.
Och vet du inte om att det ens finns, då är det skitsvårt.
Precis.
Och de allra flesta vet inte om att det finns.
Därför har vi det här avsnittet.
Hoppas att du som lyssnar kanske är lite nyfiken.
Ja, men vi ska gå vidare.
Men det är en sak som jag tänkte på det här med att webbflöden fanns ju för många år sedan redan.
Sen kom ju sociala medier.
Och många sociala medier i början, innan de började stänga sig väldigt mycket, då hade ju de också den tekniken.
Precis.
Twitter till exempel.
Kunde du följa vilken person som helst via de här webbflödena?
Du började inte använda Twitters app, utan du kunde använda vilken webbflödesapp du ville och följa vem du ville eller vilka du ville via den appen istället.
Så det var väldigt öppet och fritt.
Men sen så kom de på en dag att om inte vi har kontroll över använderna då blir det svårt att sälja annonser och så vidare och spåra.
Så vi tar bort den funktionen.
Så den finns inte kvar där än.
Men den finns på andra ställen.
Reddit till exempel är ett forum som fortfarande har kvar stöd för RSS.
Youtube är en annan.
Så det finns kvar på många, men många har också valt att plocka bort den.
Vilket är tråkigt, men så är det ju.
Man förstår det även om det är tråkigt.
En grej som...
Jag har inte haft en webbflödesapp på jättemånga år.
Det måste vara nästan tio år skulle jag säga.
Vet du varför jag inte har haft det?
Det vet jag ju inte egentligen.
Men en teori skulle vara att det fanns för kanske tio år sedan en jättestor och populär app som gjordes av Google.
Eller levererades av Google.
Och kanske var det så att du använde den och sen när Google la ner den så slutade du använda den.
Du har helt rätt.
För ungefär tio år sedan, jag vet inte, då fanns ju Google Reader.
Och det var ju ändå en webbflödesapp som lyckades bli ganska stor och lite kändare kanske än vad alla andra webbflödesappar är idag.
De gjorde sig ändå till ett litet namn och det var ändå Google som stod bakom.
Ja, det var nog nästan lite så att Google Reader var synonymt med webbflöden.
Det var det man kallade.
Men så la de ner och då tappade jag bort det helt.
Men sen sa du till mig förra veckan, nu skaffar du dig en webbflödesläsare.
Så det gjorde jag.
Hur gick det då?
Jag tänker då kan vi komma in lite på hur man gör.
För jag frågade dig vilken app jag ska använda.
Och jag har ju Mac så jag valde en som heter Reader.
Som är ganska stor.
Men jag vet att du använder en annan.
Jag har en som heter Net Newswire.
Som är ett annat alternativ.
Som också finns på Mac och iPhone.
Och det finns jättemånga olika.
Men jag tänker att vi kanske kan ge några länkar i shownoten.
Om man säger, ja vart ska jag börja, vilken ska jag skaffa?
Jag skramlar ihop lite länkar och lägger där.
Precis.
Så då skaffade jag mig en sån.
Den var ju helt tom.
Jag var tvungen att börja följa igen.
Så då ska man ju prenumerera.
Så helt enkelt så gör man ju så att man besöker kanske sidan och följer en länk för att prenumerera.
Eller så kan man kopiera webbadressen till sidan och mata in den i ett fält i den här webbflödesappen.
Det finns lite olika sätt.
Ja, och det är lite tips då om man är ny på det här.
Som du sa, att ibland finns det ju faktiskt länkar.
Att personen som har en blogg eller så skyltar med att här är min länk.
Men det är långt ifrån alltid det är så.
Men då kan man ta webbplatsens adress bara istället och kopiera.
Och då hittar ju den här webbflödesappen själv den här filen som egentligen är webbflödet.
Men det som kan vara lite krångligt där då, för man vill ju att det ska vara lätt.
Och på många sätt är det ju väldigt lätt.
Börja prenumerera med den här appen.
Men där det blir lite krångligt tycker jag, det är ju att ibland så får man upp förslaget från appen att här finns flera stycken webbflöden på den här sidan.
Vilken vill du prenumerera på?
Just det, jag vet att det är ett litet bekymmer ibland.
Dels kan det ju vara så att det finns flera olika vad säger man, standarder för webbflöden.
Så att den kanske har det som du pratade om, att det finns ett RSS-flöde, det finns ett Atom-flöde och det finns ett vad heter det, JSON-feed.
Och egentligen är ju alla samma sak, men det är olika tekniker.
Där har man ju verkligen misslyckats ur ett användare perspektiv.
Att det är bara förvirrande, varför säger de här tre och vilken ska jag välja?
Svaret är att det spelar ingen roll, men det är förvirrande tyvärr.
Ja,du måste ändå göra ett val där.
Men då kan du ju tänka på det, du som lyssnar, att oftast så är det just så, att det bara är olika flöden.
Men, då kommer ett litet men till här, det kan ju också vara så att det finns flera andra flöden på en sajt.
Man kan ju till exempel välja att ha ett flöde för kommentarer på en blogg.
Så det finns ett flöde för alla blogginlägg, men det finns också ett flöde för alla kommentarer som kommer in på alla de här blogginläggen.
Precis, det är ju upp till den som publicerar webbplatsen, vad han eller hon vill ha med.
Har för olika flöden eller så.
På nyhetssajter är det till exempel ganska vanligt att man delar in det på inrikes, utrikes, kultur, sport och så vidare, att du har ett flöde för varje kategori.
Så det blir ju ändå lite val.
Det är ju verkligen i den bästa av världar där man bara får att, ja,nu prenumererar du.
Nu är du redo.
Så ibland så måste man göra lite val.
Och där återigen kommer det här in lite, att man har gjort det lite krångligare än vad det behöver vara.
Och då vill jag bara skicka med, om du är nyfiken och vill testa det här, det kanske är en liten inlärningströskel.
Man måste liksom komma över en liten backe, så att säga.
Men lägg lite tid på det, liksom.
Oftast är det ganska lätt att prenumerera.
Och du kan ju inte göra fel.
Du kanske råkar prenumerera på fel flöde, men då får du väl avprenumerera det då, och göra om det, liksom.
Precis, för det är precis så det funkar.
Då får du in den, och sen så kan du avprenumerera när du vill, när du inte vill följa det längre eller om du följde fler, eller fel flöde.
Vad började du följa för olika typer av webbplatser?
Jag började följa till exempel en...
Du sa komics där, att du prenumererar på mycket komics.
Då började jag prenumerera på Sarah Andersons komik.
Nu gillar vi ju båda två.
Ja,en fantastisk serietecknare som gör mycket igenkänning, framför allt, tror jag, för oss 80-talister.
För jag tror hon också själv är 80-talist.
Hon är nåt åringen av Ströbara, eller så.
Precis.
Så det är mycket igenkänning i hur vi kanske är i samhället och i världen.
Hur det är att börja närma sig nån slags medelålder.
Det roliga är också att just den här karaktären som hon ritar, som man får känna alla de här känslorna genom, hon ser ju lite ut som mig.
Ja, nästan skrämmande lik ibland.
Så ibland är det nästan som att det här är ju om mig.
Det var liksom on point, förutom att karaktären gillar att ha en katt, och jag är lite med hundmänniska.
Det där stämmer inte riktigt.
Men det är ett tips, hennes comics.
Dels har vi köpt alla fysiska comics, hon har ju liksom album, jättemysiga.
Men hon publicerar ju ungefär en om dagen.
Jag vet inte om det är så ofta, kanske inte heller.
Väldigt bra, och här känner jag nu att nu skulle vi vart sponsrade av henne så gott vi har pratat.
Ja, men det behövs inte, för det här är verkligen genuint.
Jag läser inte mycket comics, men Sarah Anderson är jättebra.
Och då är det så att hon publicerar en sån här comic i veckan.
Och då, nu när du prenumererar på den, så kommer den ju bara dyka upp i din webbredningsapp framöver.
Så den, men också lite andra bloggar som underbara klaras, som vi nämnde i förra avsnittet har jag.
Jag har inte fått in så där jättemycket än.
Jag ska börja bygga upp det, för det är ju lite ovanligt.
Det handlar om att få in en ny rutin, att lägga till innehåll och gå in i den här appen.
Jag har inte installerat en app på telefonen än, för oftast finns det ju kanske att man har på både datorn och på sin telefon, och så är de synkade med varandra.
Så det ska jag fixa.
Det har jag inte gjort än.
Och jag surfar kanske ännu mer på mobilen, så det är ju där den ska vara.
Vi får ju se nu om det här är någonting som fastnar hos dig, som du känner att det här liksom berikar ditt liv online.
Men en grej som i alla fall jag vet att du gör idag, det är ju att du har många favoritbloggare som du följer.
Och då sätter du dig ner så har du din lilla runda när du surfar in på varje webbplats i tur och ordning.
Jag har liksom inte bokmärken, men jag har det i huvudet.
Då ska jag gå till den, och då ska jag gå till den, och då ska jag gå till den.
Och så har du sagt i flera år, säkert någon gång i veckan minst, ska du inte skaffa dig en webbplats.
Och jag menar, det är ju absolut inget fel med det.
Det är ju en fin liten ceremoni du har där.
Men jag kan ju också tänka mig att många gånger när du gör de här grejerna så kommer du in på hemsidan och så har det inte hänt någonting sen du var där sist.
För det har inte publicerats sånt i ditt blogginlägg.
Så det blir många sådana här besök som blir lite i onödan.
Medans appen löser det här åt dig.
För det är appen som går ut och tittar, har det kommit något nytt?
Och när det har kommit något nytt så får du reda på det.
Det blir som att tömma sin e-postinkorg om vi ska göra liknelsen med lite hur det ser ut.
Man kollar, har det kommit något nytt?
Och det väljer man ju själv hur störd man vill bli av den här appen.
För att appen kan ju vara riktigt jäklig och bara säga så här nu har det kommit ett nytt inlägg, nu har det kommit ett nytt inlägg med liksom pushnotiser.
Jag trodde du menade störd som att man blir störd av appen som säger till.
Men jag trodde du menade att man blir störd i huvudet av appen.
Ja, det kanske man blir i så fall.
Man blir störd i huvudet av att man blir störd.
Ja, men jag menar att appen kan ju säga till med pushnotiser om man vill.
Jag hade avstängt.
Jag vill liksom gå in och kolla själv.
Men det går ju att få notiser.
Det kan ju vara så till exempel att man prenumererar på ett flöde som är väldigt viktigt för en och då kanske man vill att just det flödet ska gå före i kön och faktiskt avbryta det du gör.
Ja, precis.
Så att du vill ha den informationen så snabbt som möjligt.
Precis.
Så ett, skaffa en sån här webb...
Det är lite svårt att säga.
Webbflödesläsare.
Många säger ju RSS-läsare, men för att inte liksom krångla bort för att det är ju inte bara RSS.
Webbflödesläsare.
Ja, på engelska är det ju feedreader bara.
Och det ligger lite lättare i munnen på något vis.
Skaffa dig en feedreader.
Och sen så börja prenumerera.
Och steg tre egentligen, det är ju sen att man...
Ju mer man börjar prenumerera på, desto mer kanske man måste börja organisera lite ibland sina flöden för att få lite koll.
Alltså, du måste inte, men det kan vara en skön grej att göra.
Alla appar har ju lite olika funktioner och ser lite olika ut, men de allra flesta har ju möjlighet att sortera dina flöden i någon form av hierarki i mappar.
Du kan ha mappar och kanske till och med undermappar.
Eller ibland taggar och sånt där så att du kan liksom...
Men nu vill jag kolla allt som har med nyheter att göra.
Eller nu vill jag bara kolla de bloggar som skriver om det här ämnet.
Så jag har ju till exempel en map, om vi så kallar det så, som heter Jönköping, som har flera olika källor som handlar om just min hemkommun.
Så dels från kommunens egna webbplats, några flöden därifrån, men även från SVT så har jag lokalnyheterna från Jönköping och så några källor till.
Och allt det här samlas i en mapp som heter just Jönköping.
Så när jag vill ha lokala grejer då går jag till den helt enkelt.
Hur många saker prenumererar du på, tror du?
Eller vet du det?
Det vet jag inte, men det är ju hundratals olika flöden.
Den absoluta majoriteten är vanliga, dödliga människor som har bloggar.
Jag har väldigt få nyhetssajter och sånt.
Det har jag några stycken bara för lokalnyheter och lite inrikes och utrikes.
Jag har några större tech-sajter och sånt som jag följer.
Man annars är det mycket bara privatpersoner som bloggar om sina liv och allt möjligt.
Sånt som intresserar mig.
Men en grej som är bra på det sättet också med att ha det här och inte ha den vanan som jag har haft att gå in och besöka sidorna manuellt hela tiden, det är ju det att det finns ju bloggare och så vidare som kanske inte publicerar saker.
Vissa publicerar ju dagligen och då kan man ju gå in varje dag och säga att det kommer alltid ett blogginlägg här.
Så då kan man ju kanske manuellt göra det för man vill alltid läsa dagens blogginlägg.
Det finns ju de som skriver kanske en gång i månaden och då vill man inte gå in hela tiden.
Är det idag den här personen skriver?
Är det idag?
Och där blir webbflödesappen väldigt bra för då pingar den till när det till slut kommer någonting.
Precis och du missar egentligen ingenting för du kommer att se att du har ett ordlöst inlägg ifrån den här personen.
Och det är ju en styrka också tycker jag jämfört med sociala medier.
För att sociala medier, liksom algoritmerna ser lite olika ut hos olika sociala medier, men de flesta gynnar ju de som kanske skriver lite oftare eller syns lite oftare.
Och de här som bara går in och skriver någon enstaka gång, de kan ju tyvärr ibland försvinna lite grann.
Men det gör de ju inte i en sån här webbflödesapp.
Så återigen, du är i kontroll.
Och det är ganska kul, några bloggare som jag har följt har ju på riktigt varit tysta i flera år.
Bloggare som jag har följt i många, många år och sen har de inte kommit till ett inlägg på jättelänge.
Och sen i börset så dyker det upp ett inlägg.
Då har de fått sugen.
Hade jag den här personen i mina flöden?
Men det är ju lite mysigt.
Baksidan som jag kan se det, det är ju att precis som i sociala medier så får man ju till slut något slags oändligt flöde beroende på hur många man prenumererar på.
Nu har jag kanske sex stycken i min och du har hundratals.
Ditt är ju närmast ett oändligt flöde kan man ju tycka.
Och det är ju en nackdel även här.
Men hur ska man tänka kring det?
Det är väl som alltid att välja ut godbitarna och ha inte för många flöden.
Inte till att börja med kanske.
Absolut.
Det är intressant för jag har mailat lite med en av våra lyssnare, Adam som har gjort samma resa som du egentligen.
Han har återupptäckt RSS och webbflöden.
Det är något som han har använt tidigare.
Och sen har han kanske av samma anledning som du varit ifrån det ett tag och dragit igång det.
Jag frågade faktiskt honom, är det något du vill skicka med nu när vi ska ha det här avsnittet som du har tänkt på nu när du har börjat använda det igen?
Och då sa han en grej som jag också tänker på ofta.
Och det är att man verkligen inte får vara rädd för att avprenumerera på flöden om man märker att det blir för mycket utav någonting.
Du kanske har en person som du tycker jättemycket om och följer men den personen publicerar fem, sex gånger om dagen.
Då kan det bli helt omöjligt att hänga med där.
Då kanske det flödet måste väcka.
Eller du kanske bara tröttnar på något.
Ja, men det är så.
Ibland har man ju ett visst intresse och kanske grottar ner sig i något.
Man är inne i en period av någonting.
För så gör jag ganska ofta med poddar ändå.
Jag kan ju vara en periodare som bara nu ska jag lyssna på Flashback Forever-podden och bara götta mig massor.
Och sen tröttnar jag totalt och känner att jag inte vill höra de här rösterna mer på en månad.
Och då kan jag bli lite stressad av att det ändå kommer nya avsnitt som då pingar till.
Det är något med att man ska hundra procenta saker till för att jag måste läsa allt.
Då kan jag faktiskt ibland säga nu aprenumererar jag.
Jag kommer komma tillbaka men jag vill inte se det här nu.
Det finns ingen risk att jag glömmer bort det här flödet för jag kommer bli sugen igen sen.
Precis.
Det var ju Adams medskick eller tips.
Var inte rädd för det att aprenumerera.
Var inte rädd för att om du har varit borta från den här appen ett tag och kommer tillbaka till den några dagar senare då kan du ju ha mängder av olästa artiklar i den.
Markera alla som läst så att de försvinner så att du inte har några hundra olästa artiklar.
Då har du ingen arbetsdag.
Markera det som läst bara.
Var inte rädd för det.
Det måste man lära sig.
Om du är ny och inte har jobbat så mycket med detta innan ska börja nosa på detta du kanske också ska undvika att prenumerera på som jag sa innan, SVT Nyheter eller Dagens Industri för det kommer massa artiklar ifrån dem på en dag.
Så börja inte med dem utan börja med att följa vanliga människor som kanske har en lite mer normal takt i hur mycket de skiter i sig.
Kan man applicera det här när man kommer tillbaka från julidigheten och har en inkomst med hundra mejl.
Kan man bara markera dem och sätta dem som lästa och gå vidare med livet?
Det gör jag alltid.
Allt blir så mycket enklare då.
Vad säger du Webflöden?
Ja,vi har dragit igenom allt om Webflöden.
Vi har lärt oss att lyssna på allt vi kan.
Precis.
Gå in i shownoten och kolla efter länkar för det du behöver för att börja komma igång och testa det här det är en sån här app som du kan börja prenumerera i.
Gör det och testa och se om det är något du känner som kan förenkla ditt liv och göra det lite trevligare.
Ge dig lite tid och hör av dig till oss om du kör fast eller har frågor eller funderingar.
Precis som Adam som berättade om sitt webbflöde.
Det är det roliga att vi kan upptäcka resten av internet tillsammans.
Inte bara du och jag utan också ni som lyssnar.
Så här avslutningsvis.
Har du gjort något annat kul på nätet sen sist?
Förutom att gå runt i dina webbflöden.
Eller du kanske har hittat något i dina webbflöden.
Ja, det har jag faktiskt.
En grej som jag tyckte var himla mysig.
Jag tror att jag har nämnt författaren Robin Sloane i den här podden innan.
Kan du ha gjort det?
Jag tror du har gjort det.
I varannan avsnitt.
Ibland är det lite som att du har en crash på honom.
Jag har en favoritförfattare och det är du.
Men Robin Sloane kanske kommer nummer två.
Han släpper lite noveller ibland.
Och har släppt en precis nu i dagarna.
Den var ganska rolig.
Tydligen är det ett beställningsjobb.
Det kan författare få ibland att de får ett uppdrag att skriva av någon.
Det kan vara en tidning eller vad som helst.
Skriv en berättelse på det här temat.
I det här fallet var det någon form av konsultbolag som ville ha en berättelse som handlade om deras hemort.
Det var det enda kravet.
Sen skulle de ge den till sina kunder.
Och till sina medarbetare som en julklapp.
Som en fysisk gåva.
Men det som var kul var att det här företaget valde att göra lite mer.
De gjorde en webbplats kring den här berättelsen.
Och sen har de släppt den till allmänheten så att vem som helst kan gå in och läsa.
Det som är roligt med sajter om man besöker dem är att berättelsen finns där och går att läsa.
Men det är också längst upp en synt.
Alltså en sån som man spelar musik på.
Som är helt interaktiv och som man kan leka med i webbläsaren.
Så det är lite som en leksak och en berättelse.
Tillsammans på en webbplats.
Och det är ju sånt som jag älskar.
Det är det som hela webben är till för tycker jag.
Det är sån här stokiga och roliga och mysiga grejer.
Men utan att spoila hänger den här ihop?
Ja, det är alltid så jobbigt med noveller just.
För det här är ju en snabbläst berättelse.
Och det är alltid svårt att berätta om en novell.
För man vill ju inte spoila för mycket.
Men här är grundpremissen att i den här staden som jag har glömt vilken det är nu.
Så finns det ett bibliotek.
Och på biblioteket så finns det en stor röd synt i ett rum.
Det är ju öppen för allmänheten.
Så man får komma dit och spela på den här synten.
Och boka den i ett rum.
Så får man spela på den i en timme.
Och varje tisdag så kommer in en dam som är typ i 90-årsåldern.
Och låser in sig i det här rummet och sätter sig och komponerar någonting.
Och ingen vet, det är väl någon som har tjuvlyssnat lite kanske.
Men ingen vet egentligen vad sjutton håller de på med egentligen.
Och det är liksom...
Det låter jättemys.
Ja, det är mys.
Så gå in och bara läs berättelsen för att den är bra.
Men passa också på att leka lite med den här synten för att det är roligt.
Precis.
Kul att du tipsade om det här för jag hade glömt bort den.
Jag såg den ju och tänkte att den ska jag läsa.
Men sen har jag glömt bort den.
In the Stacks heter berättelsen.
Och det finns ju som vanligt ett länk i show notes ändå.
Vad har du gjort på internet?
Grejen är så här.
Att jag har inte gjort jättemycket kul på internet.
Men jag har känt lite så här sen...
Nu när vi spelar in så är det ju ganska nyss som det var nytt år.
Och då tänker man alltid så här.
Men nu skulle jag vilja ha någon ny vana.
Man tänker man ska förändra livet.
Nyårslöften.
Precis.
Man ska ha ett nytt liv fast det egentligen har man ju bara ett liv.
Men en sak som jag kände så här.
Men det här vill jag försöka få en liten rutin på.
För att jag vet att jag mår bra av det.
Det är att när jag vaknar på morgonen när mobilen ringer.
Den är ju min veckoklocka.
Inte plocka med den upp ur sängen.
Gå till toaletten.
Sätta mig och kissa.
Sätta igång mobilen och börja surfa det första jag gör.
Och liksom ha med den under hela min morgonrutin.
För att jag tycker inte att det är en bra start.
För att det blir lite som att saker...
Alltså hela världen bara väller in över mig.
Det första som händer på morgonen.
Och det kvittar om det är tråkigheter.
Eller om det är nyhet om krig eller vad det må vara.
Eller om det är roligheter.
Alltså något kul som har hänt.
Allt det här blir ändå för mycket.
Jag vill bara vara lite med mig själv på morgonen.
Eller jag behöver nog vara med mig själv på morgonen.
Och inte möta internet det första jag gör.
Jag kan ju känna igen mig där.
Jag kanske inte riktigt har gjort det direkt på morgonen.
I lika stor grad.
Men det kanske jag också oftast.
De allra flesta gånger så är det du som går upp först.
Och jag har febrerat kaffe dagen innan och så vidare.
Och så fixar du lite frukost.
Och sen brukar du ropa på mig.
Nu är det frukost!
Och så får jag ropa tre gånger tills du kommer.
Och då kommer jag upp.
Och då har jag inte haft tid att titta på mobilen.
Men jag förstår ju att du är i ett annat läge.
Ja, jag tar ju det där.
Sitta på toa-grejen.
Och jag vet att jag inte är ensam om det här.
Så jag kan verkligen säga det.
Jag går också på toaletten.
Men har man med sig mobilen in på toaletten?
Jo, men det har ju alla.
Okej.
Du kommer få en massa arga mejl på folk som aldrig har haft med sig mobilen in på toaletten.
Det finns två skäl till att du inte vill ta dig själv in på toaletten.
Det är hygien och hemorrhoids.
Jo.
Men, så det har varit liksom inte internet.
Det har varit lite för mig på morgonen.
Men jag har ju jättelite tid till att bara tänka, reflektera, vakna till, prata lite med dig, läsa en bok ibland.
Men det låter väl jättesunt och härligt bra på alla sätt.
För vi älskar ju internet i den här podden.
Men man kan ju få det för mycket av det goda också.
Man behöver inte ha det alla timmar om dygnet.
Jättebra idé.
Det är som min mamma brukar säga.
Man måste faktiskt få längta lite ibland också.
Så är det.
Men en grej, jag kan ju ändå ge någon sak.
Ett litet tips.
Men vad jag har gjort på internet.
Det är att jag för ett par månader sedan signade upp mig på, nu ska jag säga rätt, för jag säger alltid fel.
Det heter Letterboxd.
Och det är ju en tjänst som man kan logga vad man ser för film.
Så det är helt enkelt, de här filmerna vill jag se.
Man kan lägga till en watchlogg.
Man kan säga att nu såg jag den och jag gav den det här betyget.
Man kan följa sina vänner som också har konto där.
Himla kul grej.
Jag tänkte att jag skulle ge den en chans.
Jag kan ju tycka att det är lite kul det här med statistik på ett sätt.
Vi har ju både Goodreads som är precis samma sak fast för böcker.
Att logga sin läsning.
Och det tycker jag är jättevärdefullt för mig.
Att gå tillbaks när jag ska tipsa andra till exempel.
Så kan jag se vad jag har läst det senaste som jag tyckte var bra.
Det är inte alltid jag har det on top of mind.
Jag måste bli lite påmind.
Jag kan ju nästan glömma vad jag tyckte.
Så därför tycker jag att jag inte är den som skriver långa recensioner.
För det kan man ju göra också att man skriver en egen recension.
Men jag sätter alltid ett betyg för att komma ihåg att det här är mina fempoängsfilmer.
Och det här är de som inte var så bra.
Sen vet jag inte hur det är Letterboxd.
För Goodreads funkar ju så för böcker att när du har läst ett handlade böcker så lärar den sig lite vad du gillar och kan rekommendera liknande böcker.
Funkar Letterboxd så med att den kan lära sig vad du gillar för film?
Jag har inte märkt av det än.
Utan det är snarare så att man får se vad som är populärt bland dina vänner.
Och det som är så roligt är att nu följer jag inte jättemånga.
Jag har inte så många vänner på Letterboxd.
Men de fem jag har.
Vi tycker typ om samma filmer.
Så där får jag lite, just den där och så lägger jag till den.
Och det finns väl definitivt i alla fall så här att folk gör listor och sånt?
Ja, listor typ så här, det här är mina hundra bästa skräckfilmer.
Så det tycker jag är kul.
Och jag tycker framförallt att det ska bli extra kul när det här året är klart för att kunna se, men hur många filmer såg jag egentligen?
Jag vet ju inte om de, för Goodreads ger ju alltid en sammanfattning.
Det här är ditt läsår.
Så jag hoppas att de gör något liknande.
För filmåret.
För när jag kollade Goodreads då för förra året.
Vet du hur många böcker, och då ska jag säga att böcker kan även vara novell eller novellsamling, men liksom alls det jag läste.
Ja, jag tror du har sagt detta till mig så det är lite cheaten, men det var ju mer än fem, var det typ nästan 70-80 böcker?
85 stycken.
Det är ganska bra.
Och jag hade då läst 25 798 sidor.
Jag kan säga att den kortaste berättelsen jag läste var på fem sidor.
Ja, den var lite lagom.
Sånt är lite kul.
Så Letterboxd, där kan man hitta mig.
Jag heter väl Sanna Lund.
Och det är också det här lite som vi ändå har pratat om tidigare också, att hitta de här lite mindre communities, Sanna.
Som är nischade.
Och Letterboxd är ju inte litet på något vis, men det är ju litet jämfört med mycket annat.
Så du kanske hittar folk som också gillar att titta på film och så kan man liksom samlas kring det.
Det är roligt.
Många av de få som jag är vänner med på Letterboxd finns ju i den här Discord jag pratade om i förra avsnittet.
Så då brukar jag kanske säga så här, ja men jag såg att du gav den här så här, och så pratar vi lite sen då i Discord om...
Ja, det blir en diskussionsstartare.
Ja, så det är superhärligt.
Mm, kul.
Det kanske är dags att runda av det här avsnittet.
Det tycker jag.
Vi har ju lite så här, man har lite anteckningar, så här, det här ska jag säga, det här ska jag komma ihåg, och så där, lite stödgrejer.
Jag kollade mitt stöd här mot slutet, då hade jag skrivit, du hotar oss på hejinter.net.
Men jag menar ju att du hittar oss på hejinter.net.
Det blir liksom aldrig fel, eller aldrig rätt med den där sista klämmen.
Antingen så...
Nej, hota oss behöver ni inte göra.
Det klarar vi oss utan.
Man kan hota på skoj och sen säga lurar.
Det kan vara otroligt.
Så där finns vi och alla länkar, och så ska vi också ge ett stort tack till en mystiske frönäs som gör musiken.
Ja,stort tack frönäs.
Ha det otroligt gött där ute på internet och hoppas att du får in det här med webbflöden, för det är ju framtiden, fast vi åker tillbaka till framtiden.
Mycket bra sagt.
Ja.
Hej då!