Avsnitt 13: Sommarvykort #2

[Musik.]

Hej Sven!

Hej Sanna!

Vi sitter jättenära varandra idag.

Det gör vi, det är lite mysigt, men jävligt blåsigt.

Ja, det är för att skydda våra mikrofoner mot blåsen.

Idag befinner vi oss ute på Udden, som vi säger.

Och det är ju ungefär en halv kilometer från stugan som vi har.

För att komma bort lite från människor, men vi kom inte bort ifrån blåst.

Så vi får väl se hur det här låter.

De här sommarvikorten kanske blir fulla av massa väder, för förra gången var det regn.

Och den här gången är det blåst.

Nästa gång kanske vi bjuder på blickstar och dunder, vi får se.

Annars har sagt, White Noise-podden, det kanske är det det ska bli.

Det är bara ett brys.

Varsågoda.

Internet?

Mm, det är en grej.

Har du gjort något internet?

Har du internet där?

Jag har gjort sjukt lite internet faktiskt.

Jag har också gjort sjukt lite internet.

Det kändes nästan konstigt.

Vi gick på semester för ungefär en vecka sedan.

Och jag var nog ganska, eller jag var väldigt trött.

Som jag skrev i mitt nyhetsbrev.

Brunnen var tom och växten var vissen.

Jag kände mig ganska slut.

Och så kom vi upp till stugan, det första vi gjorde.

Och då var min familj där, mamma och pappa, taxen Otto, min bror och hans tjej Amanda och så lilla Saga.

Och istället för internet så var det nog det jag behövde.

Att fylla upp mig själv med en massa mys, familj och häng och mat och vila.

Jättegött.

Det var nog det jag behövde också tror jag.

Jag märkte på mina prylar och på mobilen och datorn som brukar vara ganska välanvända.

Att när jag har gått i Lappland på kvällen och kollat på mobilen och satt den på laddning så har den haft typ 80% batteritid kvar.

Och den brukar ju ha 3 eller 4% i vanliga fall.

Och datorn har någonting ens laddat sen vi började semestern.

Jag har laddat den en gång men det var nog en vecka som den klarade sig.

Så det säger ju lite grann faktiskt att det inte är så mycket pryltid eller internettid helt enkelt.

Jag har till och med glömt bort enheterna.

Någon gång när jag har gått in på Discord så sitter det lite i fingerminnet.

Man plockar upp mobilen ibland och går in på den appen man brukar ha.

Och så scrollar man lite och det har jag gjort i Discord.

Och så har jag märkt för mig själv att du inte ens läser vad de säger och du har ingenting du vill säga själv.

Du går bara in och ser att här pågår en massa liv.

Men jag har inte utrymmet att ta in det livet just nu.

Men det lär gå gött. Ibland behöver man ju lite koppla och gå offline helt enkelt.

Och ladda upp lite igen.

Så det har varit jätteskönt.

En sak som jag har gjort på internet.

En väldigt liten sak men den kan väl ändå vara värd att nämna då.

Det var ju att jag kände såhär "Fuck you Google Analytics".

Jag vill inte ha dig längre på min sajt.

Det känns ju inte så bra.

Det är väl bara så att i dagarna så har det kommit lite nyheter om att det är flera svenska företag som inte ens får använda det längre.

Och får böta väl.

Egentligen har väl ingen fått det någon gång.

Det var bara det att det är nu som det har liksom prövats då.

På riktigt.

Och granskas det väl till om det var Telia och Cedeon och några bolag till tror jag som granskades nu.

Och det känns ju som att det bara kommer fortsätta.

Och då kände jag att jag inte vill ha Google Analytics.

För det har ju också gått över till att bli G4.

Och jag fattade ingenting av G4 när jag var inne på det.

Och det är ju ett väldigt komplicerat sätt att analysera sin webbplats på.

Och det är ju för större företag.

Man ska sätta upp massa mål och konverteringar och tjosan.

Och jag vill ju bara ha min lilla webbplats.

Så då tog jag bort Google Analytics och så sa jag till dig "Sven, vad ska jag ha istället?"

Och då så svarade du...

Efter lite fundering "Goat counter" Goat counter.

Och då tänker man ju såhär "Ja men om någonting heter någonting med goat, get..."

Då måste det vara bra.

Då måste det vara bra.

Så det testade jag och det kändes faktiskt jättebra.

Jag är supernöjd hittills.

Det är väldigt minimalistiskt.

Det är bara det man behöver ha egentligen.

Open source programvaror.

Jag är väl lite svag för de här programmen och webbplatserna och så vidare som drivs av en person.

För det här är ju en persons företag som driver det här i liten skala.

Och med väldigt sunda värderingar om att inte samla på sig onödigt mycket data.

Utan bara ha precis det man behöver egentligen.

Och respektera besökarnas privacy helt enkelt.

Precis.

Och sen tycker jag det är ganska såhär...

Kanske...

Jag tycker det känns modernt och så, men samtidigt så är det någonting som är lite retro i övergransknittet.

Det skulle kunna vara en 90-tals-sajt eller någonting.

Ja, faktiskt. Men jag uppskattar enkelheten i det också.

Det är inte massa grafik och så, utan det är text och det är grafer.

Det är det man behöver.

Så det har liksom...

Det har känts bra i magen.

Och kul att gå in och titta lite på vad som händer på sajten.

Vad som kommer för besök nu under sommaren.

Och det är alltid så roligt.

Det är väl i och för sig runt över hela året.

Men överlag nu på sommaren brukar det bo mig ganska mycket att människor kommer in på min novell som heter "Stugan i ögonvrån".

Som är en sån här sommarmysrysare.

Och det märker jag ju nu att det är den som är mest besökt varje dag.

Det är den som man började läsa, tycker jag.

Eller lyssna. För jag har faktiskt läst in den.

Så det kan man göra.

Ett litet tips.

Så Goat Counter.

Jag har det ändå internattat lite grann. Men det gjorde vi kanske precis i början på semestern?

Precis. Och med tanke på det då.

För då rensade jag ju bort Google Analytics.

Hej då.

Ta bort det kontot. Kändes jättebra.

Var jättekrångligt att ta bort det. Som alltid.

Man hittar knappt att radera knappen.

Och då tänkte jag att den känslan som jag alltid får.

På sommaren lite så här.

När man har laddat om lite.

Det är ju det här att vilja rensa lite.

I...

Egentligen i allt. I dag ska jag och min mamma rensa i köksskåpen i stugan.

Men också i internetkonton och så.

Då får jag en känsla av att jag vill se vad jag har för login och vad jag ska ha kvar.

Och jag har faktiskt tänkt.

Nu har jag varit utan Instagram.

I ett år.

Ja, det var ju alltid så den här podden började.

Ja, precis.

Och jag känner ju inte att jag vill tillbaka.

Men jag har ju haft kvar mitt konto som en slags snuttefilt.

På något sätt.

Men jag känner nog.

Att jag kanske ska radera det i sommar.

Jag vet.

Och det fina var att min mamma.

Det hjälpte min mamma idag att radera hennes konto.

För hon sa "Jag vill inte ha det här längre".

Så då hjälpte vi henne med det.

Och då ska ju inte jag vara sämre.

Nej, det är väl klokt.

För hon kände att "Jag är trött på det här. Det är inte kul längre".

"Jag fastnar i det".

På ett dåligt sätt.

Och jag tycker ju väldigt många olika saker om Instagram.

Och många saker är ju dåliga.

Så att nej, jag ska nog ta och radera mitt konto.

Det känns...

Stressigt.

Ja, men jag ska det.

Det känns konstigt.

Det är väl också den här grejen med att man har sitt namn.

Jag har ju @sannalund.

Och det är något man vill baka över på något sätt.

Men ändå, jag vill ju inte tillbaka sin Instagram.

Så, nej.

Ibland är man väl lite... Både du och jag har ju den tendensen.

Har man någon gång reggat sin namn så vill man ha kvar det.

Så att det inte är någon annan som ska råka ta över det.

Och så förknippas med det.

Men det är även en ganska orational rädsla att ha.

Så att vi får se nästa gång vi skickar ett sommarvikort så kanske jag har gjort det.

Känns det inte också som att om...

Sluta tjänster. Det är inte vilken tjänst som helst du slutar.

Utan nu är det en meta-ägd tjänst.

Och har inte alla de här gamla dinosaurierna nu i sociala medierlandskapet som är meta och twitter.

Har inte de redan haft sin chans och bevisat om och om igen att de inte är så himla mysiga bolag egentligen.

Jag vill inte gynna dem längre faktiskt.

Nej, det känns som att det är ganska safe att sluta där.

Twitter brinner ju redan ganska hårt.

Och är det någonstans som meta är på väg så är det väl åt samma håll till slut tänker jag.

Så det är typ det internetiga jag har gjort.

Men det tyckte jag var bra.

Var väl kanske lagom. Har du gjort någonting?

Nej men...

Okej, hej då!

Vi började ju här med att säga hur lite jag använt mina prylar.

Men en pryl som faktiskt har gått upp i användande ofta på kvällarna när du har gått till aktier.

För du går och lägger lite före jag går och lägger mig.

Och då har Switchen åkt fram och så har jag spelat Zelda, den nya.

Det har jag haft otroligt mysigt med.

Och lite på den twisten så är det så här att jag har ju en väldig massa olika flöden i min RSS-läsare.

Och ett är japanska Nintendos RSS-flöde.

Det tycker jag är lite kul för att jag kan ju inte läsa japanska.

Tittar du på bilderna då?

Ja, jag tittar på bilderna. Några så här japanska tecken har man lärt sig att känna igen.

Och sen så blandar de ju ofta in produktnamn och sånt.

För Zelda heter ju Zelda även i Japan.

Eller åtminstone så skriver de ute.

Så vissa grejer kan man tyda i de här flödena.

Men jag översätter ju såklart också med webbläsarens funktion för att översätta till engelska.

Och läsa på det här viset.

Och det gör jag för att man kan ju följa svenska Nintendo, alltså Bergshala, och man kan följa Nintendo i USA och så vidare.

Men det är inte samma nyheter överallt.

Och i Japan så händer det ganska mycket kul grejer från Nintendo som vi i väst aldrig får se.

Så därför är det kul att ha det flödet med.

Och se vad som händer.

Och en grej som kom idag faktiskt var att Nintendo släpper en tidning som heter Nintendo Magazine i Japan.

Det är ju helt enkelt ett reklamlad.

Men det är som en tjock tidning.

Och det skrivs ju en hel del kul där.

Och den hade de faktiskt översatt till engelska för en gångs skull.

Men den är inte fysisk?

Den går att få fysiskt i Japan åtminstone.

I Sverige tror jag inte den finns.

Men så finns det en digital version.

Så den har jag börjat läsa lite grann nu.

Och i det här numret handlar det bland annat om Zelda såklart.

Och den firar även Famicoms 40-årsreblium.

Det är ju alltså det som i Sverige heter NES.

Den första Nintendo-konsolen.

Så det är en liten rekommendation.

Den tycker jag man kan gå in och läsa om man gillar tv-spel helt enkelt.

Och de bjussar även på lite wallpapers.

För den som vill ha det.

Så det finns lite wallpapers i Zelda som man kan ladda in.

Har du laddat hem någon wallpaper?

Nej, men jag ska nog faktiskt göra det och lägga på min smartphone.

Så det var kul.

Och sen en grej som jag faktiskt har utnyttjat.

På tal om det här.

Var det förra avsnittet som vi pratade om skosnörerna?

Ja, förra.

Det här med att jag har ett gäng webbplatser som jag har hängt med mig i många år.

Och en annan som jag har hängt med mig i typ 20 år.

Det är en sajt som heter drinkboy.com

Och det är alltså en kille som heter, eller herregubbe är han nu då.

För han är betydligt äldre än mig tror jag.

Robert Hess heter han.

Och det är en amerikan som älskar cocktails.

Han är helt fascinerad av det.

Drinkar som Daiquiri, Margarita, Sidecar och alla de här klassiska drinkarna.

Så han har bloggat och skrivit om det.

Som sagt i drygt 20 år nu.

Han har även släppt drinkböcker.

Han har gjort webbvideoguider i hur man blandar cocktails.

Och det som är så kul med honom är att jag kom in och blev lite cocktailentusiast.

Det var väl när vi pluggade i stort sett.

2008, 2009, 2010.

Då jag förstod att shit, cocktails och drinkar kan vara mer än bara en rum och cola.

Även om jag älskar en god rum och cola.

Eller en pigelin i vodka och sprite.

Ja, isbjörn och allt vad de heter som vi blandade.

Men man måste börja någonstans.

Och det som är så kul med Robert Hess är att han går tillbaka i historien.

Och historiken, cocktailhistorien.

Vad säger man?

Och gräver fram gamla recept och försöker komma så nära originalrecepten som möjligt.

För något som man kanske har märkt om man någongång har varit utomlands eller i Sverige för en del.

Och beställt en margarita till exempel.

Som är en tequilabaserad cocktail.

Det är att du kan få en slushy drink.

Du kan få något som är jättekonstigt.

Som en glass i stort sett.

Så det är inte alltid de följer de traditionella recepten.

Men det är han duktig på att hitta och dela med sig av dem.

Så man kan helt enkelt börja på något bra.

Få rätt proportioner mellan sprite och lime eller citron eller sockerlag eller vad det nu är.

Så den här sajten besöker jag ibland.

För jag lär mig inte alla recept utan till.

Så ibland behöver man kolla upp något som man inte gör så ofta.

Och då är det min go-to på nätet.

Så den vill jag tipsa om att gå in och hitta en god drink.

Och så blandar man ihop den och tar den med lite gott käk.

Nej men snacks!

Eller snacks.

Jag tänkte på det.

Du och vår kompis Hampus startade ju en drinksajt.

Runt den tiden som du blev lite hukt på cocktails.

Och den hette ju Grogger.

Precis. Det var väl samma veva som flickor hade kommit.

Så det var det här man skulle ta bort en bokstav.

Det är lite synd att ni inte fortsatte med den.

Och skulle ha ungefär 15 år i undervästen med grejer.

Många projekt har man startat genom åren.

Och inte alla har levt kvar.

Nej, det är synd.

Men också lite fint kanske att man kan gå vidare.

Många fina minnen ifrån när vi fotade de här drinkarna som vi gjorde i vårt studentkök.

Och ni var ju kanske alltid lite för friskade.

Ja, man hade alltid blandat ihop några drinkar först.

Men det var mysigt. Så gillar man cocktails så ska man gå in på Drinkboy helt enkelt.

Inte Grogger för den finns inte längre.

Men det var mysigt.

Så det är ett tips. Och det var ungefär det jag hade för idag.

Det var lite skralt idag.

Men på något sätt tänker jag att sommaren är lite tid för att koppla ner ibland.

Och kanske rensa.

Så att det känns bra.

Jag tycker det.

Och sommaren är lång. Nästa veckor får vi skicka.

Då kanske vi har fått lite sugen. Man vet ju inte.

Man vet inte.

Men nu ska vi äta knäckemacka med ost och dricka kaffe i blåsten på Udden.

Overnout säger vi då.

Ja men det gör vi.

Tills vi hörs nästa gång.

Ha det riktigt bra.

Ha det gött.

Hejdå!

[Musik.]